Luftföroreningar

Genom vårt levnadsmönster orsakar vi stora mängder av utsläpp till luft av oönskade ämnen. Många av dessa kan påverka vår hälsa negativt.

Den största källan till luftföroreningar i tätorterna är vägtrafiken. I tätorter med omfattande hamnverksamhet utgör sjöfarten inklusive färjetrafiken också en stor källa till luftutsläpp. Andra bidragande källor är bland annat småskalig vedeldning, oljeeldade panncentraler och hushållens allmänna utsläpp av luftföroreningar. Därutöver sker en omfattande "import" av luftföroreningar från andra områden och länder.

Det räcker inte med att enbart räkna upp vilka källor som släpper ut de olika ämnena. I luften sker olika kemiska reaktioner som ger upphov till nya ämnen som vi betraktar som luftföroreningar. Det är främst marknära ozon som bildas genom reaktioner mellan kväveoxider och kolväten under inverkan av solljus.

En annan förorening som kan bildas genom processer i atmosfären är partiklar. Dessa bildas genom t ex kondensation av gaser, fotokemiska omvandlingsreaktioner eller på mekanisk väg (däckslitage m m )

Partiklar kan även fungera som bärare av polyaromatiska kolväten och metaller. En del partiklar har även ett biologiskt ursprung, pollen, sporer, bakterier m m.

Hälsorisker

Människor utsätts för miljöföroreningar huvudsakligen genom luft och föda.

Många av de vanligaste luftföroreningarna kan ge upphov till irritationer i luftvägarnas slemhinnor. Ämnen som kan ge denna effekt är partiklar från bilavgaser, passiv rökning, svaveldioxid, kvävedioxid och ozon.

Vissa luftföroreningar kan även vara cancerframkallande. Bensen och sot är ämnen som kan bidra till cancer. Omkring 500 fall (1-2%) per år beräknas bero på luftföroreningar.

För allmäntoxiska effekter och överkänslighet räknar man med att det finns tröskelvärden, under vilka inga effekter är att vänta. Men för cancerframkallande ämnen i tätortsluft kan man inte räkna med några tröskelvärden. Risken för skada sjunker med minskad exponering men blir noll då exponeringen minskar till noll.

Känsliga grupper

Känsliga grupper i samhället, bland annat astmatiker och allergiker, kan få besvär av luftföroreningar. Allergi mot pollen är vanligare i tätorterna än på landsbygden och luftföroreningarna kan vara en bidragande orsak till detta.

Enligt EU:s direktiv gäller för marknära ozon att allmänheten skall underrättas vid höga halter enligt följande:

• Tröskelvärde för information till allmänheten vid 180 mikrogram/m³ som medvärde under en timme
• Tröskelvärde för varning till allmänheten vid 360 mikrogram/m³ som medelvärde under en timme.

Den informationen som förmedlas till allmänheten är att höga ozonhalter irriterar slemhinnor och lungor. Astmatiker och andra känsliga personer bör skydda sig genom att hålla sig inomhus och undvika ansträngande motion.

I tabellen nedan visas de luftföroreningar som är av störst intresse för luftövervakningen.

Tabellen: Hälsorisker, miljöeffekter och ursprung av luftföroreningar - källor: "luft 90 - aktionsprogram mot luftföroreningar och försurning", SNV 1990;

"Stadsluften - En bok om luften i våra tätorter", SNV 1990; "Partiklar i omgivningsluften - hälsoeffekter Trafik och tätortsmiljö, SNV1994.

www.oresundsluft.com / Producerat av OPSIS AB.